Höganäsgatan!

Fan vad yr jag är ikväll, går runt här i lägenheten och grejar (monterar bland annat stolar. Ska du någonsin montera stolen Miller från Mio, ta gärna hjälp av en numera expert). Smsar hursomhelst samtidigt, och efter varje skrivet sms så lägger jag telefonen på ett nytt ställe så jag sedan måste leta 5 minuter innan jag kan kika om jag fått ett svar. Mycket ineffektivt. Är inte van att ha så mycket SPEJS att lägga den på. 42 kvadrat! I min förra 21.5 kvadratare låg den antingen i sängen, väskan eller jackfickan. Det fanns så lite plats att det inte gick att tappa bort saker. Fast en gång försvann i och för sig min tv-dosa i flera veckor. Sen hittade Emil den uppe på badrumsskåpet.

Vet ni, jag gillar min nya lägenhet så mycket! Känner mig nästan nykär.

Hemmafixarn

Jag fann en ny passion igår kväll: riva ner tapeter! Faktiskt otroligt tillfredställande. Jag har bestämt mig för att måla om i vardagsrummet i nya lägenheten och skulle egentligen bara riva lite uppe i ett hörn för att kolla hur hårt tapeten satt, men så satt jag där 1,5 timme senare med en halv väggs tapeter bortrivna. Men jag bara gillar't, lite som jag gillar att dra bort flagnor när man flagnar. Jag blev helt frustrerad i somras när jag inte fick pilla på Emils flagnande rygg efter vi hade bränt oss som fan i Barcelona. Huden flagnar ju, den vill ju bort!
Lena, du vet vad jag menar eller hur? Du kanske borde komma hit och hjälpa mig rycka tapet? Kom kom, det blir kul!

Jag ska väl för övrig bara vara glad så länge nöjet i detta varar, eftersom jag har x antal kvadratmeter kvar.

Workin´girl

Nej, jag har inte gjort en illis för en artikel om nätdejting, utan för en som handlar om att strokepatienter som bor långt ute i skogen kan få hjälp att träna upp talförmågan med hjälp av webbkameror och grejer så att de slipper åka 30 mil till något sjukhus. Typ.

Anyhoo, dagens soundtrack här på jobbet är "lugna listan" på min spotify;
Flume - Bon Iver
Ring them bells - Sufjan Stevens
Mom and dad - Bear quartet
I will follow you into the dark - DCFC
This side of the blue - Joanna Newsome
White winter hymnal - Fleet fowes
Ignorant boy, beautiful girl - Loney, dear
Until we bleed - Kleerup feat. Lykke Li
Stronger than Jesus - A camp
och så lilla bubblaren: Mr. Sandman med The Chordettes, ni vet den i apoteketreklamen. Myysig.

Mmmm. Vill bara höja och höja hela tiden.

Jamåhonleva, jaamåhonleva!

Carro fyllde 21 i fredags vilket vi firade med middag och presenter på grekisk restaurang och sen utgång till Oasia där det var 90-talsmusik för hela slanten. Exempel från utbudet var bland annat Ace of Bace! Hahaha. Skulle man gråta eller skratta liksom? Vi valde det senare. En fin och lyckad kväll blev det. Avslutades med den konstigaste efterfesten på länge och sedan en totalt onödig taxitur hem till lilla lägenheten där vi egentligen skulle ha efter-efterfest men alla somnade på typ 2 sekunder. SLUT.

Statens Järnvägar

Hittade lite nussiga bilder på Jonathan från någon gång i november/december. Vi hade planerat att ta samma tåg till Sundsvall, men efter lite dålig koll på avgångstid från min sida så missade jag det tåget. Lite smådeppig satt jag på stationen och skickade iväg ett sms till Jonathan och skrev att vi tyvärr inte kommer åka tillsammans och att jag hoppar på nästa tåg istället. När jag senare går på det nya tåget får jag ett sms: "Jag missade också första tåget, jag sitter i vagn 5!". Jag kollar upp från mobilen, och ser Jonathans lilla nuna le mot mig från en plats några meter bort! Ja jag säger då det, it was ment to be!

If you start me up

För att äntligen få ändan ur vagnen när det gäller att skapa och visa upp vad jag kan, ger jag er nu denna blogg och börjar med att visa upp min inflyttningspresent som jag gav som tavla till Kicki och Carro i september förra året.